Stadsstyrelsen
Esityslista 30.03.2026/Asianro 3

Stadsstyrelsen 30.03.2026     

806/02.02.02/2026  

 Beredning och tilläggsuppgifter:

 finansdirektör Henrik Rainio,

 controller Sari Klenberg

 fornamn.efternamn@porvoo.fi

 Enligt 113 § i kommunallagen ska stadsstyrelsen upprätta ett bokslut för räkenskapsperioden före utgången av mars månad efter räkenskapsperioden och lämna det till revisorerna för granskning. Revisorerna ska granska bokslutet före utgången av maj månad. Efter revisionen ska stadsstyrelsen förelägga fullmäktige bokslutet. Fullmäktige ska behandla bokslutet före utgången av juni månad. Stadens räkenskapsperiod är kalenderåret.

 Till stadens bokslut hör balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. Bokslutet ska ge dess läsare en rättvisande bild av stadens verksamhet, resultat, ekonomiska ställning och finansiering. År 2025 bestod stadens organisation av fyra sektorer: växande och lärande, livskraft, stadsutveckling och koncerntjänster samt den särredovisade balansenheten Borgå sysselsättningstjänster.

 I 114 § i kommunallagen föreskrivs vidare att en kommun som med sina dottersammanslutningar bildar en kommunkoncern ska upprätta och i sitt bokslut ta in ett koncernbokslut. Koncernbokslutet ska upprättas som en sammanställning av koncernsammanslutningarnas balansräkningar och resultaträkningar samt noterna till dessa. I koncernbokslutet ska dessutom inkluderas en finansieringsanalys för koncernen.

 Räkenskapsperiodens resultat och årsbidrag

 Resultaträkningen för räkenskapsperioden 2025 har utarbetats så, att affärsverken och den särredovisade balansenheten har kombinerats med den egentliga stadsorganisationen eftersom de hör till samma organisation. Från intäkter och utgifter har det eliminerats interna poster mellan aktörerna.

 Stadens resultat för 2025 blev bättre än budgeterat, eftersom de olika sektorerna redan under 2025 började vidta preliminära åtgärder för att möta stadens framtida behov av anpassningar. Nästan alla sektorer överskred de verksamhetsintäkter som beräknats i budgeten och underskred samtidigt sina verksamhetskostnader, vilket innebar att stadens verksamhetsbidrag i bokslutet blev cirka 14 miljoner euro bättre än budgeterat.

Årsbidraget med affärsverken medräknade var cirka 60,2 miljoner euro, vilket är cirka 12,9 miljoner euro mer än föregående år. Bokslutets årsbidrag per invånare var 1 159 euro när det ifjol var cirka 914 euro.

Det sammanställda resultatet för räkenskapsperioden hade ett överskott på 26,5 miljoner euro före avsättningar och reserveringar. Efter bokslutsdispositionerna visar bokslutet ett överskott på 26,9 miljoner euro, medan det föregående året visade ett överskott på ca 10,2 miljoner euro.

 Utfall av driftsekonomin

 Under räkenskapsperioden godkändes ändringar av verksamhetskostnader som sammantaget minskade dem med cirka 3,8 miljoner euro. Verksamhetskostnaderna minskades under räkenskapsperioden på grund av den extra lönereserveringen som bildats och inte utnyttjats, lägre kostnader för el och uppvärmning än beräknat, kostnader för integrationstjänster samt finansieringsbeslut inom ramen för fonden för den gröna omställningen.

 Dessutom ökades intäkterna från statsandelar under räkenskapsperioden med 1,7 miljoner euro genom ett beslut av fullmäktige, i samband med ministeriernas beslut om statsandelar.

 Förutom de budgetändringar som gjordes under verksamhetsåret 2025 godkände stadsfullmäktige ett tillstånd att överskrida utgifterna för livskraft med 0,2 miljoner euro samt ett underskott på 0,3 miljoner euro i resultatet för Affärsverket Borgå kost- och städtjänster.

 Stadens externa verksamhetskostnader år 2025 var cirka 215,6 miljoner euro medan de år 2024 var cirka 201,7 miljoner euro. Verksamhetskostnaderna ökade därmed med cirka 13,9 miljoner euro, vilket motsvarar cirka 6,9 procent, men kostnadsökningen blev ändå betydligt mindre än den som planerats i budgeten för 2025. Cirka hälften av den faktiska utgiftsökningen beror på sysselsättningsområdesreformen medan resten bland annat består av satsningar på reformen av kollektivtrafiken, effekterna av avtalsenliga löneökningar på personalkostnaderna samt en allmän kostnadsökning.

 Den största utgiftsposten bland utgifterna, cirka 56 procent av stadens verksamhetskostnader, är personalkostnaderna som var totalt 121,4 miljoner euro. För köp av tjänster användes 49,2 miljoner euro och för köp av materiel och förnödenheter 18,2 miljoner euro.

 Stadens externa verksamhetsintäkter inklusive affärsverken år 2025 var totalt cirka 57,6 miljoner euro, vilket är 6,7 miljoner euro, dvs. cirka 13,2 procent mer än under fjolåret. Verksamhetsintäkternas andel av stadens totala inkomster är cirka 21 procent.

 Sektorernas driftsekonomi

 Verksamhetskostnaderna för sektorn för växande och lärande uppgick till 128,6 miljoner euro, vilket motsvarar cirka 99 procent av sektorns budget, och utgjorde cirka 51 procent av stadens verksamhetskostnader exklusive affärsverken. I fråga om personalkostnader, upphandling av material, hemvårdsstöd och servicesedelkostnader förblev anslag outnyttjade. Intäkterna från verksamheten inom växande och lärande översteg budgeten med cirka 0,7 miljoner euro, bland annat tack vare goda intäkter från avgifter för småbarnspedagogik.

 Verksamhetskostnaderna för sektorn för stadsutveckling uppgick till 30,9 miljoner euro, vilket motsvarar cirka 96 procent av sektorns budget, och utgjorde cirka 12 procent av stadens verksamhetskostnader. En del av anslagen utnyttjades inte till följd av tjänster och befattningar som inte tillsattes och infrastrukturupphandlingar som inte gjordes. Verksamhetsintäkterna överskred budgeten med 2,1 miljoner euro. Intäkterna översteg budgeten bland annat tack vare bidrag till kollektivtrafiken, högre intäkter än beräknat från mark- och vattenområden samt tillstånds- och tillsynsavgifter.     

 Livskraftssektorns verksamhetskostnader uppgick till totalt 46,4 miljoner euro, vilket motsvarar cirka 100 procent av sektorns verksamhetskostnader och cirka 18 procent av stadens verksamhetskostnader. Sektorn höll sig nästan inom budgeten vad gäller utgifterna, eftersom anslagen för konstinstitutet och fritidstjänsterna inte utnyttjades fullt ut, även om kostnaderna samtidigt ökade på grund av det extra verksamhetsbidraget som sektorn beviljade Event Factory samt den ökade finansieringsandelen för arbetsmarknadsstödet under 2025. Intäkterna från verksamheten översteg budgeten med 1,1 miljoner euro, bland annat tack vare kalkylmässiga intäkter från integrationen.

 Sysselsättningsområdets verksamhet inleddes vid ingången av 2025, och verksamhetskostnaderna under det första hela verksamhetsåret uppgick till 6,6 miljoner euro. De ackumulerade verksamhetskostnaderna faktureras årligen från avtalskommunerna med motsvarande belopp.

 Koncerntjänsternas kostnader var totalt 40,0 miljoner euro och utgjorde 16 procent av stadens totala kostnader. En del av anslagen förblev outnyttjade tack vare den milda vintern, både vad gäller kostnader för el och uppvärmning samt de grundläggande IKT-kostnaderna. Det anslag som avsatts för löneuppgörelsen för 2025 förblev helt outnyttjat eftersom löneuppgörelsen sköts upp till senare delen av 2025. Verksamhetsintäkterna uppgick till totalt cirka 44,7 miljoner euro, dvs. cirka 1,2 miljoner euro mera än vad som budgeterades.

 Skatteinkomster och statsandelar

 Skattefinansieringen, dvs. skatteinkomster och statsandelar, utgjorde cirka 76 procent av stadens totala inkomster år 2025. Stadens skatteinkomster var sammanlagt cirka 158,3 miljoner euro, vilket är cirka 8,7 procent mera än året innan.

 Kommunalskatteintäkten var cirka 98,1 miljoner euro, vilket är cirka 2,4 procent mera än ifjol. Kommunalskattesatsen i Borgå år 2025 var 7,1 procent.

 Samfundsskatten inbringade cirka 40,8 miljoner euro till staden, vilket är 34,2 procent mera än året innan.             

 Inkomsterna av fastighetsskatten var cirka 19,4 miljoner euro, vilket är cirka 0,4 procent mera än året innan.

 Stadens statsandelsinkomster var ca 51,7 miljoner euro, vilket är ungefär 11,7 procent mer än det föregående året.

Utfall av investeringar

Stadens investeringsutgifter motsvarade i stort sett budgeten. Under räkenskapsperioden omfördelades anslagen delvis mellan olika projekt genom ändringar i budgeten, och dessutom beviljade fullmäktige nya investeringsanslag bland annat för markanskaffning och inlösen av tre leasingdaghem. Efter räkenskapsperiodens slut beviljade fullmäktige överskridningstillstånd för nettoinvesteringar inom sektorn för koncerntjänster samt, separat för varje enskilt projekt, för projekt inom husbyggande och stadsutveckling.

Utfallet av investeringsutgifterna inom stadens sektorer exklusive affärsverken år 2025 var 49,3 miljoner euro, vilket underskred de reserverade investeringsanslagen i sin helhet med 0,8 miljoner euro. De största investeringsposterna under räkenskapsperioden utgjordes av investeringar i husbyggnader, totalt 28,0 miljoner euro, samt investeringar i stadsinfrastruktur på 15,3 miljoner euro.

 Finansiering

 Kassaflödet från verksamheten och investeringarna minskade jämfört med föregående år, men kassaflödet från verksamheten täckte ändå under 2025 stadens samtliga investeringar och en del av låneamorteringarna. Resten av låneamorteringarna kunde fortfarande täckas med likvida medel, vilket innebar att det ännu inte fanns något behov av att lyfta ett nytt lån.

 Stadens lånebestånd minskade till cirka 49,9 miljoner euro, gamla lån amorterades under året med 12,3 miljoner euro i enlighet med amorteringsplanerna. Vid slutet av året var medelräntan på stadens lån 0,3 procent.

 Soliditeten som anger kommunens solvens steg till 72,7 procent. Överskottet i stadens balansräkning håller på att öka till 183 miljoner euro.

 Affärsverken

 Stadsorganisationen omfattade år 2025 två affärsverk: affärsverket Borgå kost- och städtjänster och affärsverket Borgå vatten.

 Affärsverkens sammantagna effekt på stadens resultat för räkenskapsåret 2025 var positiv. Affärsverkens sammanräknade årsbidrag var 8,9 miljoner euro, avskrivningar 5,9 miljoner euro och räkenskapsperiodens resultat 3,0 miljoner euro.

 Affärsverkens investeringar under räkenskapsperioden var totalt 7,4 miljoner euro.

 Koncernbokslut

 Stadskoncernens utgifter ökade med cirka 19 miljoner euro, dvs. med cirka 6 procent år 2025. Intäkterna ökade med cirka en procent, dvs. cirka 3 miljoner euro. Koncernens verksamhetsbidrag var 129,0 miljoner euro, vilket är cirka 16 miljoner euro lägre än året innan. Årsbidraget var 81 miljoner euro. Hela koncernens resultat efter bokslutsdispositionerna är cirka 28 miljoner euro.

 Koncernens lånebestånd var 217 miljoner euro, vilket är cirka 4,8 miljoner euro mer än året innan. Summan på koncernlånet var 4 185 euro per Borgåbo vid utgången av år 2025.

 Behandling av resultatet och underteckning

 Enligt 115 § i kommunallagen ska stadsstyrelsen i verksamhetsberättelsen lägga fram förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat.

 Efter bokslutsdispositionerna uppvisar verksamheten ett överskott på 26,9 miljoner euro, vilket föreslås bli överfört till det influtna överskottet i balansräkningen. Balansräkningen visar inte otäckt underskott och i verksamhetsberättelsen är det inte behövligt att ge en separat redogörelse för hur ekonomin ska balanseras.

 Stadsstyrelsens ledamöter och stadsdirektören undertecknar bokslutet.

 Bilaga:

 Borgå stads bokslut 2025

Stadsdirektören

Stadsstyrelsen godkänner bokslutet 2025 för sin del och förbinder sig att underteckna bokslutet.

Bokslutets resultat för år 2025 är 26 469 203,60 euro, vilket består av följande poster:
Staden utan affärsverken 23 428 394,77 €
Affärsverket Borgå vatten 3 248 418,37 €
Affärsverket Borgå kost- och städtjänster -207 609,54 €             

Stadsstyrelsen föreslår att behandlingen av resultatet för räkenskapsperioden 2025 sker enligt följande:

I enlighet med stadgarna redovisas 403 647,24 euro som intäkter från fonden för den gröna omställningen.

Räkenskapsperiodens överskott 26 872 850,84 euro överförs i innevarande års bokföring till överskott från tidigare räkenskapsperioder.

Bokslutet ges till revisorn för revision och till revisionsnämnden för utarbetande av en revisionsberättelse.

Stadsstyrelsen berättigar finansdirektören göra justeringar av teknisk karaktär i bokslutet före dess behandling i stadsfullmäktige. Om uppgifterna i bokslutet till väsentliga delar kompletteras eller korrigeras, sänds de ändrade uppgifterna till stadsstyrelsen för kännedom innan bokslutet godkänns i fullmäktige.