Svenskspråkiga utbildningssektionen
Esityslista 16.12.2025/Asianro 4

Svenskspråkiga utbildningssektionen 16.12.2025     

2859/12.00.01/2025  

Beredning och tilläggsuppgifter:

Kvalitetsansvarig Niklas Rapo och rektor för pedagogisk kvalitet Jessica Gillberg, jessica.gillberg@borga.fi

Enligt lagen om grundläggande utbildning 21§ skall den som ordnar utbildningen också utvärdera den och bedöma vilka resultat utbildningen ger, samt delta i extern utvärdering av verksamheten. Svenskspråkiga utbildningssektionen har godkänt en kvalitetsplan för svenskspråkiga grundläggande utbildningen. Dokumentet beskriver bland annat hur utvärderingen sker, vilka nyckeltal som skall insamlas samt hur resultaten skall presenteras. Planen har senast uppdaterats i sektionen våren 2023.

Enligt planen gör svenska grundläggande utbildningen en utvärderingsrapport för varje läsår som godkänns av sektionen. I den bifogade utvärderingsrapporten beskrivs kvaliteten för Borgå stads grundläggande utbildning utgående från den godkända kvalitetsplanen. Rapporten tar upp såväl intern som extern utvärdering och har som mål att belysa den grundläggande utbildningens nuläge, utvecklingsarbetet under läsåret 2024-25, samt olika utvärderingsresultat. En liknande rapport görs för finskspråkiga grundläggande utbildningen.

Målet med kvalitetsarbetet är att säkra utbildningens kvalitet samt få information hur utbildningen kan vidareutvecklas. Därmed fokuserar utvärderingsarbetet på den egna verksamheten, hjälper till att hitta de egna styrkorna och utvecklingsmålen, ger djupare insikt i organisationens nuläge, möjliggör en uppföljning av verksamheten och resultaten under en längre tidsperiod samt förbinder organisationens ledning och hela personalen till att utveckla kvaliteten fortsättningsvis.

Rapporten för 2024–2025 visar att verksamheten inom grundläggande utbildningen i Borgå motsvarar de uppställda målen. Bedömningen baseras på de nationella grunderna för läroplanen, kvalitetskort och de lokala prioriteringar som härletts från dessa. Samtidigt anknyter den till stadens strategi med målet ”bäst också till vardags”.

Läsårets tyngdpunkter – samarbete och grundläggande färdigheter – framträder brett i materialet. Resultaten är i huvudsak positiva och visar på verksamhetens genomslagskraft särskilt inom områden där skolan har direkt handlingsutrymme: pedagogik, lärmiljöer och en gemensam verksamhetskultur.

Resultaten visar att:

• Skolorna har en stark gemensam grund och i huvudsak en positiv och förtroendefull atmosfär.
• Utvecklingen av grundläggande färdigheter har gått framåt: i de årliga granskningarna har matematikens grundfärdigheter stärkts och läsutvecklingen följer normalfördelningen.
• Upplevelser av egen förmåga är starka särskilt i de lägre årskurserna, vilket stöder lärandemotivationen och utvecklingen av grundläggande färdigheter.

Elevernas erfarenheter av skolans struktur visar på förutsättningarna för att öva grundläggande färdigheter. Enligt resultaten i trivselprofilen upplever särskilt elever på åk 7-9 studierna som stressiga och mängden skolarbete som tung: nästan hälften av eleverna upplever studierna som stressiga (jämfört med en femtedel i lägre klasserna), vilket överskrider den allmänna gränsen för negativa upplevelser.

Samtidigt är upplevelserna av egen förmåga i lärandet starka, vilket visar att eleverna tror på sin kompetens och klarar skolarbetet väl. Detta stärker tolkningen att tydliga, realistiska krav inte i sig rubbar välbefinnandet när de sätts i relation till lärandestöd och fungerande strukturer.

Resultaten utmanar oss att granska skolans rytm, schemats funktionalitet och bedömningspraxis som en del av den pedagogiska verksamhetskulturen: tillräckligt höga mål och hållbara strukturer är förutsättningar för att stärka grundläggande färdigheter.

Samarbetet med hemmen, välfärdsområdet och tredje sektorn framhävs särskilt i teman som överskrider skolans handlingsutrymme, såsom ensamhet och ork. Utvecklingsbehoven gäller särskilt övergången från lågklasserna till högklsserna, där upplevelser av delaktighet och gemenskap försvagas.

Den kontinuerliga kvalitetsutvecklingen stöds genom att engagera hela undervisningspersonalen i gemensamt utvärderings- och utvecklingsarbete, vilket förstärks av ledarskapsutbildningar och regelbunden granskning av resultaten.

Rapporten visar att den gemensamma riktningen är rätt och att nästa utvecklingssteg kan byggas på nuvarande styrkor.

Bilaga: utvärderingsrapport läsåret 2024-2025

Direktören för grundläggande utbildning och gymnasieutbildning