Dynasty tietopalvelu Haku RSS Porvoon kaupunki

RSS-linkki

Kokousasiat:
https://porvoofi.oncloudos.com:443/cgi/DREQUEST.PHP?page=rss/meetingitems&show=30

Kokoukset:
https://porvoofi.oncloudos.com:443/cgi/DREQUEST.PHP?page=rss/meetings&show=30

Miljöhälsosektionen
Pöytäkirja 21.09.2023/Pykälä 88


 

ASM Kiviainespalvelu Oy, Jorddeponering och bergsbrytning i Kivimäki, Sibbo,
MKB-programmet/utlåtande till NTM-centralen i Nyland

 

Miljöhälsosektionen 21.09.2023 § 159  

2163/11.05.00.00/2023  

 

Beredning och tilläggsuppgifter

hälsoskyddsplanerare Paula Hänninen

fornamn.efternamn@porvoo.fi

 

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland begär ett utlåtande om ASM Kiviainespalvelu Oy:s program för miljökonsekvensbedömning gällande jorddeponering och bergsbrytning i Kivimäki i Sibbo. Utlåtandet ska skickas senast den 22 september 2023 till adressen registratur.nyland(at)ntm-centralen.fi. Referensen är UUDELY/4010/2023. Handlingarna finns till påseende på www.ymparisto.fi/sv/medverka/miljokonsekvensbedomning/asm-kiviainespalvelu-oy-jorddeponering-och-bergsbrytning-av-kivimaki-sibbo

 

ASM Kiviainespalvelu Oy planerar att ta emot och deponera rena överskottsjordar på målområde 753-423-8-1-M601 i Sibbo kommun. Området är beläget i omedelbar närhet av Flyholmarnas skjutfält i Sibbo söder om skjutfältet, cirka 7 km sydost om Sibbo centrum. Borgå kommungräns går öster om området nära projektområdet. De närmaste fritidshusen i projektområdet ligger på Borgå kommuns sida, öster om projektområdet och Oljevägen (regionväg 148). Det är cirka 700 meter från projektområdet till byggnaderna. De närmaste bostadshusen ligger på över två kilometers avstånd från projekt-området. I sydöst är de belägna i Borgå kommun och i nordväst i Sibbo kommun.

 

Områdets areal är cirka 20 hektar och den möjliga fyllningsvolymen är högst cirka 3,9 miljoner m3tfv. Den beräknade varaktigheten för deponiverksamheten är tio år. Stenmaterial bryts i området innan jordmaterialet tas emot. Det är också möjligt att ta stenmaterial samtidigt med deponeringen.

 

I MKB-förfarandet är alternativen:

. Alternativ 1: Likformigt fyllningsområde

. Alternativ 2: Kuperat påfyllningsområde

. Alternativ 0: Projektet genomförs inte

 

Mottagning av jord

 

Mottagningskapaciteten för jordmottagningsområdet är något under 4 000 000 m3. Avrinningsvattnet från jordmottagningsområdet samlas in med öppna diken och rörledningar, i vilka avrinnings-vattnet leds till Mossakärsbacken via vattenbehandlingssystemet.

 

 

 

I markmottagningsområdet emottas icke-förorenade jord- och stenmaterial som uppkommer i byggnadsverksamhet. De massor som förs till området består av oanvändbara finkorniga kohesions-jordarter (lera eller silt) och morän samt stenar och block.

 

Under stenutvinningen kan området användas som ett kortvarigt tillfälligt lager för jordmassor som lämpar sig för byggnation, till exempel krossad sten. De jordmassor som ska användas lagras på skilda lagerområden.

 

Transportvägar och trafikens riktning

 

Körningen till projektområdet sker längs den nuvarande cirka 500 m långa vägförbindelsen till skjutfältet från Oljevägen. Av trafiken kommer uppskattningsvis hälften till projektområdet från Nickby och hälften från Kullo.

 

Den årliga lagringskapaciteten på 400 000 m3 innebär cirka 700 000 ton överskottsjord. Om lasterna transporteras med kombinations-fordon med 45 tons dragkraft innebär det cirka 16 000 ton last per år. Fördelat på 300 arbetsdagar innebär detta cirka 53 lass och 106 körningar per verksamhetsdag. I genomsnitt skulle 3-4 kombinationsfordon besöka området per öppethållningstimme.

 

Utöver den tunga trafiken finns också en liten mängd personbilstrafik till projektområdet, vars uppskattade mängd i alla genomförande-alternativ är 5-10 fordon per vardagsdygn. Personbilstrafiken orsakas främst av arbetsresorna för dem som arbetar i området. Trafiken till projektområdet sker vardagar kl. 6-22.

 

Grundvatten

 

Projektområdet ligger inte i klassificerade grundvattenområden. De närmaste områdena är grundvattenområdet i Mickelsböle (Borgå) i öster på ett avstånd av 3,7 km (0161307, klass 1) och grundvatten-området i Boxby i söder på ett avstånd av 3,3 km (0175308, klass 2). I väster, från Nickby till Sibbo ådal fram till Söderkulla, finns en kombination av grundvattenområden på ett avstånd av cirka 5 km från projektområdet. Det finns inga vattentäkter i bruk i områdena, men de kan fungera som reservvattentäkter.

 

Grundvatten kan bildas i små eller måttliga mängder i sluttnings-områden i projektområdets norra och södra delar, där marken enligt GTK:s jordmånskarta är sandmorän.

 

En (1) källa har enligt tidigare uppgifter funnits nordväst om den närmaste skjutbanan (Finska Forstföreningen rf), 200-250 m

från projektområdet.

 

I mitten av Sibbo centralskjutbana (Sibbo Skyttegille rf) längre bort finns en borrbrunn som används för hushållsvattenförsörjning. Borrbrunnen ligger på ett avstånd av över 500 m från

projektområdets gräns. Fastigheten som ligger på Borgå stads sida kan ha en hushållsvattenbrunn. Fastigheterna ligger öster om projektområdet vid Mossakärrsbäcken.

 

Ytvatten

 

Projektområdets vatten leds till en bäck som går genom området till Mossakärrsbäcken. Bäcken rinner i öst-sydlig riktning och byter namn till Grindängsbäcken, och mynnar ut i Svartsån cirka 10 km från projektområdet. Svartså mynnar ut i Finska viken vid Kullo.

 

Den närmaste sjön i projektområdet är Savijärvi, cirka 2 km nord-väst. Sjön ligger i ett annat avrinningsområde (avrinningsområde för Nevas å som hör till Finska vikens kustområde, 81.043, Ekholm 1993).

 

Utgående från den bedömning som gjorts i MKB-förfarandet är de mest väsentliga typerna av konsekvenser med tanke miljö-konsekvenserna av detta projekt sannolikt de konsekvenser som projektet har för trafiken, landskapet och människorna samt bullerkonsekvenserna.

 

I MKB-förfarandet bedöms projektets

.         konsekvenser för trafiken

.         konsekvenser för landskapet

.         konsekvenser för människans levnadsförhållanden, trivsel och hälsa (inkl. rekreation)

.         bullerkonsekvenser

.         dammutsläpp

.         konsekvenser för naturförhållandena

.         konsekvenser för ytvattnet

.         konsekvenser för jordmånen och berggrunden samt grundvattnet

.         konsekvenser för markanvändningen

.         konsekvenser för klimatet.

 

Buller- och dammkonsekvenserna granskas på basis av utgångs-data inom ett avgränsat område. Bullerkonsekvenserna begränsas till cirka 1-2 kilometer från projektområdet och till sådana transport-rutter där transporterna utgör en betydande del av vägavsnittet för den totala trafiken. Dammkonsekvenserna begränsas i huvudsak till projektområdet, det vill säga till ett avstånd av cirka 0,5 kilometer.

 

Under brytningsskedet av stenmaterial i projektet uppstår buller i omgivningen från arbetsmaskiner för brytning och krossning, och i deponeringsskedet från byggarbetsmaskiner, tömning av laster

och fordonstrafiken. Bullerkonsekvenser bedöms för projektets olika genomförandealternativ med en kalkylerad modellering av de olika skedena i livscykeln. Bullernivån utreds separat för brytningen och krossningen av stenmaterial samt för deponeringsverksamheten.

 

Krossningen av stenmaterial under projektets inledande skede orsakar partikelutsläpp i luften. I deponeringsverksamheten orsakar i sin tur behandlingen av jord- och stenmaterial mest damm, samt damm av vägytornas smuts.

 

Konsekvenserna för jord- och berggrunden samt för grundvattnet bedöms i projektområdet och inom en radie av cirka en (1) kilometer från projektområdet. Vid bedömningen granskas de faktorer som påverkar grundvattnet. Vid genomförandet av projektet bedöms konsekvenserna av de olika alternativen i projektet för jord- och berggrunden, grundvattenbildningen, flödesriktningen, mängden och kvaliteten samt eventuella konsekvenser för hushållsvattenbrunnar och grundvattenområden i närheten och för vattenförsörjningen i anslutning till dem.

 

Vid bedömningen av konsekvenserna för ytvattnet beaktas områdets ytvattenförhållanden, avrinningsområden och avrinningsvägar för ytvattnet. Bedömningen görs för avrinningsvägens vattenområden.

 

Konsekvenserna för människor bedöms huvudsakligen i projektets närområde, det vill säga på ett avstånd av cirka två kilometer. Trafikkonsekvenserna för människor bedöms på den transportrutt som leder till projektområdet och på de vägar i huvudvägnätet där överskottsmassorna kommer att transporteras i betydande omfattning.

 

 

Miljöhälsovårdschefen

 

Miljöhälsosektionen beslutar lämna följande utlåtande om ärendet:

Miljöhälsosektionen har inget att anmärka om detta ärende.

Paragrafen justeras genast.

 

Beslut:
Förslaget godkändes.
_______

Paragrafen justerades genast.