Miljöhälsosektionen
Pöytäkirja 24.08.2023/Pykälä 73

Utkast till Borgå stads klimat- och miljöprogram för åren 2024-2027 /
utlåtande till Borgå stadsstyrelse

I kapitlet Värmepåfrestning och hetta konstateras att vattendragens temperaturer kommer stiga och algblomning förekommer allt oftare då sommarhettorna blir längre. När temperaturerna av vattendragen ökar, ökar dessutom antalet av vissa hälsovådliga urdjur och mikrober, som exempelvis vibrioner som lever i havsvatten. Under långa sommarhettor ökar också användningsgraden och belastningen av badstränder. Detta ökar risken för badvattenburna epidemier.
Programmets anpassningsåtgärder inkluderar att rikta miljöskydds-övervakningen till fastigheternas avloppsvattensystem. Detta minskar riskerna för vattenbundna epidemier. När avloppsvattnets belastning minskar, minskar också blomningen av giftiga alger. Staden borde rikta planenliga åtgärder till minskningen av vattendragens inre och yttre näringsbelastning i större utsträckning än vad planen föreslår. Åtgärder borde vidtas åtminstone vid de vattendrag som är viktiga för vattenförsörjningen, samt där det finns allmänna badstränder eller där det planläggs eller kommer planläggas betydande
rekreationsverksamhet. Att fastställa det maximala antalet dagliga besökare för badstränder och att förbättra utrustningen, till exempel genom att bygga platser för handtvätt eller rumptvätt, skulle också minska risken för epidemier.

Ökade innetemperaturer som följd av långa värmeböljor påverkar speciellt välmående av de äldre, av barn och av personer med hjärt- och kärlsjukdomar eller sjukdomar i andningsorgan. Överdödligheten av personer i över 70-års ålder ökar betydligt när temperaturen
utomhus når 25 oC. Åtgärdsgränderna för inomhustemperaturer är för tillfället för höga med tanke på hälsoskyddet för de ovannämnda grupperna. Man kan förhindra ökningen av inomhustemperaturer med passiva metoder, t.ex. med solfilm, persienner, gardiner som reflekterar värmestrålning och med markiser som fästs utanför
fönstren. Då värmeböljorna blir längre och vanligare, blir det allt viktigare att kyla ner interiörer. Staden måste eventuellt förbereda sig för att evakuera hemmaboende äldre personer och personer med hjärt- och kärlsjukdomar under särskilt svåra och länga värmeböljor.

Överhettningen av byggnader under långa värmeböljor utgör också en utmaning för regleringen av vattentemperaturer i vatteninstallationer på områden som motverkar mikrobtillväxt. Till exempel ökar risken för förekomst av legionellabakterier i vatteninstallationer om vattentemperaturen är 20-55 oC.

I kapitlet Starka vindar har man inte uppskattat strömavbrottens
effekter på kritiska funktioner. Kapitlet beskriver inte heller anpassningsåtgärder. Det viktiga i fråga om produktion av hushållsvatten och behandling av avloppsvatten, samt för avloppspumpstationer, vore att åtminstone öka nödkraftförsörjningen för de kritiska delarna som förebygger sanitära olägenheter. Det är viktigt också att påpeka att risken för strömavbrott ökar också under oväder och skyfall (jfr kapitlet Oväder och skyfall).

I kapitlet Oväder och skyfall konstateras att för att förhindra översvämning av avfallsvatten och relaterade hälsoolägenheter samt för att förhindra skador till byggnader som följd av översvämningar, måste man öka infiltreringen och fördröjningen av vatten samt öka utnyttjande av dagvatten. Förebyggande av dessa risker behandlas även i kapitlet Översvämning av städer och åar. Fördröjningen av dagvatten kan dock innebära en ökning i risken för smittsamma sjukdomar, i och med att vattnet blir i svackorna. Då kan myggorna föröka sig på tätbebyggda områden, vilket leder till att de sjukdomar som myggorna för med sig sprids. Klimatförändringen leder till att
insekter och fåglar flyttar sig norrut, vilket också kan leda till att sjukdomar de för med sig börjar förekomma i de nordliga breddgraderna (t.ex. West Nile Fever, Usutu). I programmet borde man lägga till som mål att bygga upp dagvattensystem på tätbebyggda områden och på nya planområden så att det inte bildas vattensamlande svackor där myggorna förökar sig kraftigt.

I kapitlet Infektionssjukdomar har man främst fokuserat på effekterna av infektionssjukdomar, som till exempel korona. Klimatförändringen leder dock till att vektorbundna sjukdomar och infektionssjukdomar i hushålls- och badvatten ökar. Också vissa sjukdomar som smittas från djur till människor kan spridas mer norrut. Då man utvecklar stadsmiljön och fastighetsskötseln bör man se till att man inte skapar gynnsamma förhållanden för blodsugande insekternas förökning, speciellt på tätbebyggda områden och områden där stora mängder människor vistas. Också badsträndernas epidemirisker bör kart-
läggas och minskas. Risken för kontamineringen vid produktionen av hushållsvatten bör också förebyggas. Samtidigt ska man arbeta för att upptäcka kontamineringar i så tidigt skede som möjligt. Infektionsrisker som har att göra med miljön och djur i samband med tjänster för barn och unga. Infektioner kan förebyggas både i den egna verksamheten (utfärder, utomhusaktiviteter) samt genom att handleda barnen och deras föräldrar. Genom att hålla husdjuren vaccinerade kan man också minska smittorisken för människor vissa infektionssjukdomar. Informationen som till exempel veterinärvården delar om djursjukdomar och vaccinrekommendationer blir allt mer viktig i framtiden. Ändringar i infektionssjukdomar i djur som används inom livsmedelsproduktion kan också påverka livsmedelstryggheten. En av miljöhälsovårdens uppgifter är att ordna handledningen och rådgivning i frågor som rör hälsovården.

I kapitlet naturens mångfald och främmande arter behandlas också ogräs och skadeinsekter som flyttar sig norrut i och med klimat-
förändringen, och som kommer påverka den finska jordbruksproduktionen. För att undvika skördeförluster måste jordbrukare troligen använda mer bekämpningsmedel än tidigare, vilket höjer risken för att bekämpningsmedel förekommer både i hushållsvatten och livsmedel.

Med hänsyn till miljöhälsovården är det viktigt att eventuella miljörisker som avloppsrören ut i havet kan orsaka kartläggs och att man försöker minimera att dessa risker realiseras.

Förslag på enskilda textjusteringar gällande miljöhälsan finns som bilaga.

Miljöhälsosektionen har inget annat att tillägga i ärendet.