Svenskspråkiga utbildningssektionen
Esityslista 28.04.2026/Asianro 6

Svenskspråkiga utbildningssektionen 28.04.2026     

1001/12.00.01/2026  

Beredning och tilläggsuppgifter:

Direktör för grundläggande utbildning och gymnasieutbildning Rikard Lindström

Enligt stadens förvaltningsstadga beslutar nämnden för växande och lärande om arbets- och lovdagar i de grundläggande skolorna och i gymnasierna.

Enligt förordningen om den grundläggande utbildningen (POL 3 §) omfattar läsåret 190 arbetsdagar och avslutas lördagen i vecka 22. Om självständighetsdagen, trettondagen eller första maj infaller på annan vardag än lördag minskar antalet arbetsdagar i motsvarande grad.

Gällande lokala riktlinjer

Nämnden för växande och lärande fattade 23.11.2023 (§ 107) beslut om långsiktiga principer för beredningen av arbets- och lovdagar enligt följande:

-          Höstlovet är vartannat år kort och vartannat år långt.

-          Höstlovet infaller oberoende av längd alltid under vecka 42.

-          Jullovet ska sträcka sig fram till trettondagen.

I enlighet med dessa principer beslutade nämnden 28.10.2025 (§ 88) om arbets- och lovtiderna för läsåret 2026–2027. I samband med beslutet framfördes ett önskemål om att man framöver skulle kunna fatta beslut om arbets- och lovtider för flera läsår åt gången samt att bedöma om de gällande principerna fortfarande är ändamålsenliga, särskilt vad gäller höstlovets längd.

Nationella och regionala ramar

När det gäller arbets- och lovtider är följande fastslaget på nationell nivå:

-          Det totala antalet arbetsdagar i läsåret

-          Att läsåret avslutas lördagen i vecka 22

Därtill har det som en etablerad praxis i kommunerna i Nyland varit att sportlov hålls under vecka 8.

Inom dessa nationella och regionala ramar har kommunen lokalt beslutat om:

-          tidpunkten för skolstarten på hösten,

-          höstlovets längd, samt

-          jullovets längd.

Den finskspråkiga utbildningssektionen konstaterade i sitt utlåtande 21.10.2025 (§ 82) att Borgå framöver alltid borde ha ett höstlov som omfattar en hel vecka. Detta ställningstagande aktualiserar behovet av att på nytt pröva den nuvarande nämndlinjen för arbets- och lovdagar.

Höstlovet

Om man väljer att linjera höstlovet till en veckas längd varje år är detta möjligt genom en kombination där skolstarten tidigareläggs i augusti och/eller jullovets längd förkortas. En sådan förändring kan bedömas ur flera perspektiv, bland annat med avseende på undervisningens upplägg, elevernas och studerandenas ork, personalens arbetstid samt familjernas planeringsbehov.

Ur gymnasieutbildningens perspektiv innebär en tidigare start av läsåret att studerandena får några fler undervisningsdagar före de höstliga studentexamensproven, vilket kan ses som pedagogiskt motiverat. Samtidigt påverkar en tidigareläggning av skolstarten även andra utbildningsformer och verksamheter.

Frågan om höstlovets längd har vid tidigare behandlingar visat sig vara en fråga som tydligt delar åsikterna. Olika lösningar upplevs ha både fördelar och nackdelar och något entydigt alternativ som tillgodoser alla perspektiv finns inte. Oavsett vilket beslut som fattas kan därför frågan förväntas fortsätta väcka diskussion.

De nuvarande principerna för arbets- och lovdagar har bidragit till förutsebarhet och kontinuitet, men det finns skäl att bedöma om de fortfarande motsvarar verksamhetens och omvärldens behov. En översyn ger även möjlighet att överväga om beslut om arbets- och lovtider kan fattas för flera läsår i taget, vilket skulle underlätta den långsiktiga planeringen för skolor, personal, elever, vårdnadshavare och samarbetsparter.

Direktören för grundläggande utbildning och gymnasieutbildning