Miljöhälsosektionen
Pöytäkirja 19.02.2026/Pykälä 18

Miljöhälsosektionen 19.02.2026 § 18  

399/11.05.00.00/2026  

Beredning och tilläggsuppgifter

Tiina Tiainen, I stadsveterinär-hygieniker, fornamn.efternamn@borga.fi

Justitieministeriet ber om utlåtande om arbetsgruppens betänkande som innehåller ett förslag till ny beredskapslag. Regeringens proposition med förslag till ny beredskapslag överlämnas till riksdagen under 2026. Vem som helst kan lämna ett utlåtande. Utlåtandet ombeds lämnas in genom att svara på begäran om utlåtande på webbplatsen utlåtande.fi. senast den 27 februari 2026 kl. 16.15. För att underlätta behandlingen av remissvaren begärs att utlåtande sturktureras med hjälp av svarsfälten.

Syftet är att revidera beredskapslagen så att den motsvarar en modern syn på samhällets övergripande säkerhet och de faktorer som hotar den. Målet är en konsekvent och tidsenlig helhet av bestämmelser som stämmer överens med grundlagen. Denna helhet ska också göra det möjligt att i rätt tid fatta beslut som gäller hantering av exceptionella situationer och innehålla ändamålsenliga och tillräckliga befogenheter att fatta dessa beslut.

Syftet med beredskapslagen är att under undantagsförhållanden trygga befolkningens försörjning och landets näringsliv, upprätthålla rättsordningen, de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna samt trygga rikets territoriella integritet och självständighet. För att detta syfte ska uppnås under undantagsförhållanden kan det behövas exceptionella befogenheter för myndigheterna. I beredskapslagen föreskrivs det om befogenheter som avviker från det normala till exempel för att avvika från de grundläggande fri- och rättigheterna, för att sköta statsfinanserna och ordna förvaltningen under undantagsförhållanden.

Följande avsnitt i lagförslaget avser miljöhälsovårdens verksamhet:

Enligt de allmänna bestämmelserna i kapitel 1 omfattar beredskapen med avvikelse från de gällande bestämmelserna också beredskap för så kallade störningssituationer under normala förhållanden, som är lindrigare än undantagsförhållanden.

Bestämmelser om beredskapsskyldigheten föreslås i kapitel 2 i beredskapslagen. En ny skyldighet är att se till att riskbedömningen är uppdaterad. Genom bestämmelsen betonas det att uppföljningen av förändringar i omvärlden och upprätthållandet av förmågan till framförhållning ska utgöra en del av den beredskapsskyldiges kontinuerliga proaktiva verksamhet, med betoning på beredskapens aktualitet.

Bestämmelser om styrning av hanteringen av undantagsförhållanden samt specialarrangemang inom förvaltningen föreslås i kapitel 4. Myndigheterna ska under undantagsförhållanden, när de utövar befogenheter enligt denna lag eller annars sköter ett ärende som är viktigt med tanke på syftet med denna lag, effektivisera kommunikationen om sin verksamhet och särskilt se till att informationen ges i rätt tid och är tillgänglig så att befolkningens tillgång till information tryggas.

Bestämmelser om organisering av förvaltningen under undantagsförhållanden föreslås i kapitel 6 i beredskapslagen. De föreslagna befogenheterna gäller bland annat kommunförvaltningen och syftar till att trygga en effektiv förvaltning under undantagsförhållanden. En effektiv förvaltning kan anses vara nödvändig med tanke på en ändamålsenlig hantering av undantagsförhållandena.

Bestämmelser om tryggande av tillgången på arbetskraft föreslås i kapitel 7. Genom regleringen kan man således under allvarliga undantagsförhållanden i sista hand trygga nödvändiga personalresurser för såväl myndigheter som andra aktörer som är viktiga med tanke på hanteringen av undantagsförhållandena genom att avvika från anställningsvillkor och att begränsa uppsägningsrätten. Undantagsförhållanden kan enligt flera scenarier leda både till att en del av personalen under normala förhållanden
tillfälligt inte står till förfogande för de aktörer som är centrala med tanke på hanteringen av förhållandena och till att arbetsbördan för samma aktörer plötsligt ökar avsevärt. Nödvändiga personalresurser för myndigheter och andra aktörer som är nödvändiga med tanke på hanteringen av undantagsförhållanden ska då i sista hand kunna tryggas genom de tilläggsbefogenheter som föreslås i kapitlet.

Bestämmelser om arbetsplikt föreslås i kapitel 8. I kapitlet föreslås bestämmelser om de tilläggsbefogenheter under undantagsförhållanden som gäller arbetsplikt, det vill säga arbetsplikt inom social- och hälsovården enligt 44 §, skyldighet att utföra befolkningsskyddsuppgifter enligt 45 § samt allmän arbetsplikt enligt 46 §. Inom social- och hälsovården kan befogenheten tillämpas också vid storolyckor, där även funktionerna inom social- och hälsovården väsentligt kan äventyras. En arbetspliktig kan dock inte förordnas att sköta sådana uppgifter för vilka det någon annanstans i social- och hälsovårdslagstiftningen har föreskrivits att ett tjänsteförhållande är ett särskilt villkor. Den skyldighet att utföra befolkningsskyddsuppgifter kan bli tillämplig, om skyldigheten enligt räddningslagen att delta i räddningsverksamhet inte räcker till eller om det behövs insatser under en längre tid. Även om personalresurserna inom de organisationer som ansvarar för befolkningsskyddsuppgifter enligt räddningslagen ska planeras, reserveras och utbildas på förhand, är det nödvändigt att också personer som inte har reserverats på förhand kan förordnas till befolkningsskyddsuppgifter.

Bestämmelser om tryggande av tillgången till social- och hälsovård föreslås i kapitel 14. Den kommunala hälsoskyddsmyndigheten är en central aktör när en störningssituation via livsmiljön orsakar sanitära olägenheter eller risker för sådana. Syftet med regleringen är att göra det möjligt att rikta de resurser som reserverats för hälsoskyddsuppgifter till hanteringen av en störningssituation och verksamhet som är förknippad med en större risk till exempel i nödsituationer med strålrisk eller vid betydande störningar som hänför sig till kvaliteten på och tillgången till hushållsvattnen, där det med betydande resurser måste bedömas bland annat om
rengöringsåtgärderna är tillräckliga eller där övervakningen av kvaliteten på hushållsvattnet måste ökas avsevärt. Också till exempel övervakningsuppgifterna i anslutning till begravning kan accentueras i situationer där de resurser som står till förfogande under normala förhållanden inte räcker till för förvaring och hantering av lik. Vid allvarliga epidemier av smittsamma sjukdomar deltar hälsoskyddsmyndigheten också i övervakningen av de restriktioner som utfärdats med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar, vilket ökar hälsoskyddsmyndigheternas resursbehov. I en situation där den kommunala hälsoskyddsmyndigheten avstår från någon av sina lagstadgade uppgifter kan befolkningens grundlagsenliga rätt till en sund miljö äventyras. När den kommunala hälsoskyddsmyndigheten under undantagsförhållanden avstår från vissa av sina lagstadgade uppgifter kan också den i 21 § i grundlagen avseddam rätten att på behörigt sätt och utan ogrundat dröjsmål få sin sak behandlad av en myndighet som är behörig enligt lag tillfälligt äventyras. Vid långvariga störningssituationer kan det inte anses godtagbart att den kommunala hälsoskyddsmyndigheten för en längre tid avstår från sina lagstadgade tillsynsuppgifter endast på basis av tillsynsmyndighetens egen prövning. Eftersom avstående från uppgifter som hänför sig till hälsoskyddet är förenat med risk för sanitära olägenheter för befolkningen, är det nödvändigt att ta in bestämmelsen i beredskapslagen.

Bestämmelser om tryggande av energiförsörjningen, vattentjänsterna och avfallshanteringen föreslås i kapitel 17. I detta kapitel skulle föreskrivas befogenheter som syftar till att säkerställa kontinuiteten i verksamheten inom energiförsörjningen, vattentjänsterna och avfallshanteringen även under undantagsförhållanden. Vissa undantagsscenarier kan leda till att de ovan nämnda funktionerna äventyras, vilket i sin tur kan äventyra tillgången på för befolkningen grundläggande varor och därmed också inverka på levnadsmöjligheter för befolkningen. Det föreslås att till exempel jord- och skogsbruksministeriet ska kunna ålägga ett vattentjänstverk att leverera vatten utanför sitt eget vattendistributionsområde, att överlåta nödvändiga kemikalier eller andra nyttigheter till ett av jord- och skogsbruksministeriet anvisat vattentjänstverk, och att leverera vatten som lämpar sig för spolning av vattenklosetter, om hushållsvatten inte kan distribueras i ledningsnätet. Det förelås att Tillstånds- och tillsynsverket kan ålägga en aktör inom avfallshanteringen att utföra sådana uppgifter inom behandling och transport av avfall som är nödvändiga för att förhindra allvarlig fara eller olägenhet för människors hälsa.

Bestämmelser om tryggande av livsmedelsproduktionen föreslås i kapitel 19. I kapitlet föreslås bland annat jord- och skogsbruksministeriets befogenhet att ålägga operatörer skyldigheter som är nödvändiga för att trygga till exempel primärproduktionen och livsmedelsproduktionen. Det centrala syftet med befogenheterna är att under undantagsförhållanden garantera människorna nödvändig livsmedelsproduktion. Vid tillämpningen av befogenheterna är det också fråga om åtgärder som kan skydda befolkningens hälsa vid en utbredd zoonos, det vill säga en smittsam sjukdom som kan överöfras från djur till människor. Befogenheterna gör det möjligt att ålägga näringsidkarna skyldigheter som kan behöva tillämpas för att hantera spridningen av smittsamma sjukdomar. Livsmedelsverket övervakar att de skyldigheter som ålagts med stöd av paragrafen iakttas.

Miljöhälsovårdschefen