Stadsutvecklingsnämnden
Pöytäkirja 09.09.2025/Pykälä 136

Stadsutvecklingsnämnden 09.09.2025 § 136  

2125/02.02.00/2025  

Beredning och tilläggsuppgifter:

Ekonomiexpert Riku Muurinen, fornamn.efternamn@porvoo.fi

Enligt kommunallagen ska fullmäktige före slutet av året godkänna en budget för följande kalenderår och en ekonomiplan för tre eller flera år.

Budgetåret är ekonomiplanens första år och i budgeten godkänns målen för sektorernas verksamhet och ekonomi samt anslag för driftsekonomin och investeringar. I samband med budgeten godkänner fullmäktige dessutom andra bindande direktiv såsom bindningsnivåer.

Efter att stadsfullmäktige har fastställt budgeten ska budgeten och de bindande mål som fastställs i budgeten följas i verksamheten och skötseln av ekonomin. Stadsstyrelsen har gett anvisningar för upprättandet av budgeten, som också innehåller budgetramar för nästa år.

Enligt budgeten för 2026 är stadsutvecklingsnämndens verksamhetsintäkter 15 631 600 euro, vilket är 1,4 % mindre än i dispositionsplanen 2025. Enligt budgeten är nämndens verksamhetsutgifter 27 266 601 euro, vilket är 1,0 % mer än i dispositionsplanen 2025.

Nämndens investeringshelhet för år 2026 är 20 535 000 euro. Summan omfattar alla byggprojekt, markförvärv samt anskaffningar av lös egendom.

För den verksamhet som hör under nämnden har ett förslag till budget och ekonomiplan upprättats som bilaga. Förslaget innehåller budgetens textdel inklusive mål samt förslag till anslag för driftsekonomin och investeringar.

Bilaga:
Stadsutvecklingsnämndens förslag till budget och ekonomiplan för åren 2026–2028

Stadsutvecklingsdirektören

Stadsutvecklingsnämnden beslutar att föreslå stadsstyrelsen och vidare stadsfullmäktige att det bifogade förslaget till budgeten för år 2026 och ekonomiplanen för åren 2027–2028 godkänns.

Paragrafen justeras omedelbart.

Behandling

Under behandlingen har Mika Varpio lämnat in följande ändringsförslag; De investeringsreserveringar som hänför sig till Borgå torg flyttas så att de börjar år 2028. Ekonomiplan s. 13 (investeringslista s. 4), översta raden.

Förslaget understöddes av Piritta Simola, Pehr Sveholm och Sanna Andersson.

Ordförande kallade en omröstning mellan grundförslaget och ändringsförslaget, då man lagt fram ett förslag som avvek från grundförslaget. Ordförandens förslag på omröstning: grundförslag JA, Mika Varpios ändringsförslag NEJ.

För grundförslaget röstade två (2); Noora Ahonen och Jarkko Ilomäki.

För Mika Varpios ändringsförslag röstade nio (9); Vilhelmiina Eskola, Kristel Pynnönen Andersson, Mika Varpio, Pehr Sveholm, Marko Häyhä, Emma Antell-Neem, Piritta Simola, Sanna Andersson och Patrik Björkman.

Ordföranden konstaterade att NEJ-rösterna vann, och ändringsförslaget vann med rösterna nio (9) – två (2).

Jarkko Ilomäki, Noora Ahonen, Vilhelmiina Eskola och Marko Häyhä lämnade en protokollsanteckning på denna punkt. Behandlingen fortsatte.

Vilhelmiina Eskola gjorde följande tilläggsförslag; Staden möjliggör kollektivt boende i planläggningen och strävar efter att hitta aktörer att bygga nya objekt för kollektivt boende i Borgå.

Förslaget understöddes av Marko Häyhä, Noora Ahonen, Jarkko Ilomäki, Piritta Simola och Sanna Andersson.

Stadsutvecklingsnämnden godkände tilläggsförslaget enhälligt. Behandlingen fortsatte.

Piritta Simola gjorde följande tilläggsförslag; Tillägg till punkt 209310 Gator, ombyggnad. Övriga ospecificerade objekt. För år 2027 reservering för ombyggnad av Savimäkivägen (en breddning av vägen samt en förbättring av bärkraften och hållbarheten för att främja säkerheten).

Motivering: Savimäkivägen går förbi Jokilaakson koulu i Kerko. Trafikmängden på vägen har ökat betydligt för det första när Tuorilan koulus elever övergick till att gå i skola i Kerko hösten 2021 och sedan när Kaarenkylänkylän päiväkoti flyttade till samma lokaler som Jokilaakson koulu hösten 2024. Vägen är smal, krokig och backig och saknar en separat farled för gång- och cykeltrafik. Staden har i planen antecknat en reservering för breddningen av vägen och för detta ändamål inlöst markområden av markägarna. Det farligaste stället är området mellan korsningarna mellan Lehmustostigen och Runnivägen, där det finns en kurva, en stenmurskonstruktion som täcker sikten och buskväxtlighet samt mest trafik: bilar i mötande trafik för lämning och avhämtning av barn samt barn som kommer med cykel eller går till skolan. Dessutom används rutten av beställningsbussar till skolan.

Förslaget understöddes av Pehr Sveholm, Noora Ahonen, Jarkko Ilomäki och Sanna Andersson.

Stadsutvecklingsnämnden godkände tilläggsförslaget enhälligt. Behandlingen fortsatte.

Jarkko Ilomäki gjorde följande tilläggsförslag för kollektivtrafikens del: Det läggs till två nya, eventuellt strategiska indikatorer för kollektivtrafikens del (referens sida 8 Stadsutvecklingsnämndens bindande mål): 

1. kundnöjdheten hos användare av kollektivtrafik (t.ex. NPS, målnivå +20 eller CSI mål +65 top2box) samt

2. antalet användare av kollektivtrafik per år (antal olika användare, resor sammanlagt) och, härledda från dessa, kostnaden för en resa för Borgå (€/resa) 

Bakgrunden är Borgås betydande tilläggssatsningar på utvecklingen av kollektivtrafiken, då det är logiskt att följa upp både den upplevda servicekvaliteten och göra kostnaderna transparenta på ett begripligt sätt.

Förslaget understöddes av Noora Ahonen, Mika Varpio och Piritta Simola.

Stadsutvecklingsnämnden godkände tilläggsförslaget enhälligt. Behandlingen fortsatte.

Emma Antell-Neem gjorde följande tilläggsförslag för utveckling av tjänsten Byaskjussen; Jag föreslår att Stadsutvecklingen reserverar medel ur budgeten för utveckling, utvidgning och ökade resurser för tjänsten Byaskjussen. Tillägget av ca 2-3 bussar möjliggör en smidig Byaskjuss som täcker både behovet av kollektivtrafik i byarna och eventuell trafik som kompletterar skolskjutsen. Byaskjussen betjänar byborna och stadsborna enligt on-demand-principen, men med den här tjänsten kan vi också erbjuda en lösning för skolskjutsar på de orter där det har lagts ner en busslinje. Jag föreslår en investering på cirka 250-300K för att få den extra utrustning och de resurser som behövs för att utveckla servicen mer omfattande.

Förslaget understöddes av Kristel Pynnönen Andersson, Mika Varpio, Pehr Sveholm, Piritta Simola och Sanna Andersson.

Ordföranden kallade en omröstning mellan grundförslaget och tilläggsförslaget, då man lagt fram ett förslag som avvek från grundförslaget. Ordförandens förslag på omröstning: grundförslag JA, Emma Antell-Neems tilläggsförslag NEJ.

Fyra (4) röstade för grundförslaget; Vilhelmiina Eskola, Noora Ahonen, Jarkko Ilomäki och Marko Häyhä.

För Emma Antell-Neems tilläggsförslag röstade sju (7); Kristel Pynnönen Andersson, Mika Varpio, Pehr Sveholm, Emma Antell-Neem, Piritta Simola, Sanna Andersson och Patrik Björkman.

Ordföranden konstaterade att NEJ-rösterna vann, och Emma Antell-Neems tilläggsförslag vann med röster sju (7) – två (2). Behandlingen fortsatte.

Emma Antell-Neem gjorde följande tilläggsförslag: Fler planläggningsresurser för att påskynda planläggningen av Kullo; Jag föreslår att det reserveras mer resurser för planläggningen för att påskynda planläggningen av Kulloområdet och slutförandet av delgeneralplanen och eventuellt beredningen av detaljplanen. Kulloområdets potential är betydande. Mindre än 25 minuters bilresa till Helsingfors gör Kullo till ett attraktivt boendeområde för dem som arbetar i Helsingfors. I Kullo finns också Borgås största arbetsgivarkoncentration, Sköldvik, och det kommer många nya arbetsplatser till området. Planläggningen av Kulloområdet för boendeändamål kan locka till sig spetskompetens och behövlig arbetskraft för företagens behov. Kullo har en unik havsnatur och en naturnära byidyll med en trygg och fungerande tvåspråkig byskola och ett levande aktivt bysamhälle. Genom att erbjuda möjligheter till boende nära arbetsplatserna kan man för sin del minska pendlartrafiken. Att satsa på Kullo, inte bara för industrins bruk utan också för boendeändamål, är förnuftigt på många sätt och Kullos potential är obestridlig. Den pågående delgeneralplanen medför inte nödvändigtvis tillräckligt med tomter till försäljning, utan i Kullo ska också ett område för tätare byggande planeras. Potentiella objekt finns i Kullo och det är bra att lägga till projektet på agendan i ett så tidigt skede som möjligt.

Förslaget understöddes av Kristel Pynnönen Andersson, Pehr Sveholm och Sanna Andersson.

Ordföranden kallade en omröstning mellan grundförslaget och tilläggsförslaget, då man lagt fram ett förslag som avvek från grundförslaget. Ordförandens förslag på omröstning: grundförslag JA, Emma Antell-Neems tilläggsförslag NEJ.

För grundförslaget röstade sex (6); Vilhelmiina Eskola, Noora Ahonen, Mika Varpio, Jarkko Ilomäki, Marko Häyhä och Piritta Simola.

För Emma Antell-Neems tilläggsförslag röstade fem (5); Kristel Pynnönen Andersson, Pehr Sveholm, Emma Antell-Neem, Sanna Andersson och Patrik Björkman.

Ordförande konstaterade att JA-rösterna vann och att grundförslaget vann med rösterna sex (6) – fem (5). Behandlingen fortsatte.

Noora Ahonen lade fram följande ändringsförslag för att förbättra trafikarrangemangen för skolelever i Kulloområdet; Jag föreslår att stadsutvecklingen i syfte att förbättra trafiken för skolelever i Kulloområdet reserverar medel som i den nu föreslagna budgeten har avsatts för kollektivtrafiken.  Hösten 2025 företogs det ändringar i kollektivtrafikens rutter, vilket ledde till att en del av skoleleverna i Kulloområdet hamnade i kollektivtrafikens skuggområde. På grund av detta blir en del av elevernas skolresor farliga eller åtminstone besvärliga.  Kulloområdet har tidigare trafikerats av linje 14 som körde sträckan Torget - Pääskyntien koulu - Hindhår - Kullo. Linje 14 har sedermera lagts om till linje 2H som endast går fram till Hindhår. Därefter finns möjlighet att byta till linje 2A, som dock inte går ända till Kullo. På grund av linjeändringarna har resan från Kullo till Hinthaaran koulu blivit farlig eller åtminstone utmanande för en del av de skolelever som bor i Kullo. Eleverna kan till exempel behöva gå över Helsingforsvägen på ett ställe där hastighetsbegränsningen är 80 km/h och det inte finns något övergångsställe. Även Söderveckoskivägen blir farlig för lågstadieelever på grund av dålig sikt, snäva kurvor och smala dikesrenar. På Oljevägen går det tidvis också tung trafik.  Borgå stad ska således inleda beredningen antingen för att delvis återinföra de tidigare nedlagda linjerna för att trygga skolelevernas skolresor eller inleda utredningsarbete för att ordna alternativa transporter, om det inte är möjligt att ens delvis återinföra linjerna. Beredningen ska vid behov omfatta en säkerhetsbedömning, kostnadskalkyler över olika alternativ samt ett förslag till tidsplan för genomförandet av lösningen. Syftet med åtgärdsinitiativet är att säkerställa att alla elever i lågstadieåldern i Kulloområdet får en trygg och lagstadgad transport till skolan.

Förslaget understöddes av Jarkko Ilomäki.

Stadsutvecklingsnämnden godkände ändringsförslaget enhälligt. Behandlingen fortsatte.  

Kristel Pynnönen Andersson gjorde följande tilläggsförslag; Jag föreslår att det i budgeten läggs till skärgårsbidrag 50 000 identiskt med det skärgårdsbidrag som förekommit tidigare år.

Staden beviljas årligen ett skärgårdstillägg på cirka 500 000 €. Tillägget används för upprätthållande av basservicen i skärgården. En del av tillägget används för finansiering av sådana utvecklingsprojekt som syftar till att utveckla skärgårdens livs- och dragningskraft och till sådana verksamheter som förbättrar skärgårdsmiljöns förhållanden i enlighet med stadens strategi. Kommunalt skärgårdsbidrag kan beviljas för förbättring av skärgårdens bestående infrastruktur samt andra projekt som främjar boende, tillgänglighet och konkurrenskraft i skärgården. Verksamheten för vilken bidrag kan beviljas ska gälla skärgårdsområdet i Borgå.

Det exakta beloppet som reserveras för detta är 50 000.

Förslaget stöddes av Emma Antell-Neem och Sanna Andersson.

Stadsutvecklingsnämnden godkände tilläggsförslaget enhälligt. Behandlingen avslutades.

Beslut