Miljöhälsosektionen
Pöytäkirja 12.12.2024/Pykälä 114

Miljöhälsosektionen 12.12.2024 § 114  

2684/11.05.02.08/2024  

Beredning och tilläggsuppgifter

hälsoskyddsplanerare Maarit Lönnroth

fornamn.efternamn@porvoo.fi

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland begär utlåtande av hälsoskyddsmyndigheterna i Sibbo och Borgå om programmet för miljökonsekvensbedömning som gäller Fingrid Abp:s kraftlednings-projekt på 400 kilovolt mellan Andersböle i Borgå och elstationerna i Västersundom i Vanda. Utlåtandena ska skickas till NTM-centralens registratorskontor: kirjaamo.uusimaa(at)ely-keskus.fi senast 3.12.2024. För utlåtandet beviljades mera tid, till 16.12.2024. Referensen för meddelandet är UUDELY/1157/2024.

Programmet och kungörelsen finns på miljöförvaltningens webbplats www.ymparisto.fi/Anttila-Lansisalmi-voimajohto-YVA.

I förfarandet för miljökonsekvensbedömning (MKB) granskas förstärkningen av stamnätet med en 400 kilovolts kraftlednings-förbindelse mellan elstationerna i Andersböle och Västersundom, som Fingrid Abp planerar. Det är inte möjligt att lämna projektet ogenomfört, eftersom elöverföringen inte kan skötas med det nuvarande stamnätet och de nätinvesteringar som redan har beslutats om, utan skadliga begränsningar av överföringskapaciteten eller utan att driftsäkerheten äventyras. Enligt den preliminära tidtabellen kommer de terrängundersökningar och den allmänna planering som krävs för byggandet av kraftledningen göras under åren 2026–2028. Byggandet av projektet beräknas ske under åren 2028–2030.

De ruttalternativ som granskas i MKB är sammanlagt ca 38 km, varav ca 31 km ligger vid sidan av den nuvarande kraftledningen och ca 7 km i den nya terrängkorridoren. Beroende på vilket alternativ man väljer är ledningens totala längd cirka 20–22 km. Lednings-områdets bredd i den nya terrängkorridoren är ca 62 m och vid sidan av den nuvarande ledningen breddas ledningskorridoren med ca 39–41 m. De ledningsrutter som granskas är belägna i Borgå, Sibbo, Helsingfors och Vanda.

I miljökonsekvensbedömningen för projektet betonas följande effekter som har identifierats som de mest betydande faktorerna i detta skede:

•         Klimatpåverkan,

•         Konsekvenserna för de ekologiska förbindelserna och livsmiljöernas kontinuitet,

•         Konsekvenserna för människors levnadsförhållanden och trivsel,

•         Konsekvenserna för naturvärden och biologisk mångfald,

•         Konsekvenser för när- och fjärrlandskap.

Granskningen av konsekvenserna för människor utvidgas till en allmän granskning av en cirka en kilometer bred zon på båda sidor om ledningsområdet (byar, tätortsområden). Kraftledningens omedelbara närområde, cirka 0–100 meter från kraftledningsledens mittlinje, har behandlats noggrannare. Vid bedömningen av konsekvenserna för människor utreds projektets konsekvenser för människornas levnadsförhållanden, trivsel och hälsa.

Kraftledningar kan orsaka hälsoproblem hos människor på grund av de elektriska och magnetiska fält som de orsakar. I beskrivnings-skedet av MKB utarbetar Fingrids expert de beräknade värdena för el- och magnetfälten som orsakas av de planerade alternativen för kraftledningsrutter. Styrkan och av de elektriska och fälten och deras räckvidd i nuläget och i den kommande situationen används som utgångsinformation när man bedömer deras konsekvenser. Beräkningarna enligt genomsnittliga elöverföringar jämförs med de rekommenderade värdena för exponering.

Dessutom ger kraftledningar upphov till koronaljud som kan upplevas som störande. Koronaurladdningarna som förekommer på ledarnas eller isolatorernas ytor hörs som ett gnisslande ljud. Fenomenet förorsakas av att luften nära ledarna, isolatorerna eller andra ytor joniseras. Detta sker främst när spänningsnivån uppnår 400 kilovolt. Ljudet som koronan skapar är starkast när vädret är fuktigt, eller på vintrarna när ledarna täcks av frost. Att helt undvika koronaurladdningar är praktiskt taget nästan omöjligt. Man strävar efter att hålla förekomsten av korona så liten som möjligt, eftersom ljudet både försämrar trivseln i omgivningen och uttrycker energiförluster. Ljudet som koronan medför överskrider inte riktvärden för buller, med kan upplevas som störande om man är i kraftledningens omedelbara närhet. Fenomenet är sporadiskt och bundet till väderförhållandena.

Kraftledningsstolparnas konsekvenser för jord- och berggrunden är i allmänhet lokala och små. Förekomsten av sura sulfatjordar ska utredas så att de olägenheter som är förknippade med dem vid behov kan beaktas när man planerar och genomför projektet.

Byggandet av kraftledningen och stolpplatserna har i normala fall inga permanent inverkningar på ytvattenflödet eller avrinningsområdena. 

Projektet har inte konstaterats ha några konsekvenser för grund-vattnet. Till exempel har det inte framkommit konsekvenser för brunnsvattnets kvalitet och mängd i Fingrids tidigare kraftlednings-projekt. Konsekvenserna och riskerna för grundvattnet bedöms med hjälp av tillgängliga uppgifter om grundvattenområdenas och brunnarnas placering i förhållande till kraftledningsrutterna. Vid bedömningen beaktas risken för att grundvattnet strömmar ut och eventuella risker som användningen av arbetsmaskiner och kemikalier medför för grundvattnet.

Miljöhälsovårdschefen