Stadsfullmäktige
Pöytäkirja 11.12.2024/Pykälä 94

Stadsstyrelsen 04.11.2024 § 288 

Beredning och tilläggsuppgifter:

finansdirektör Henrik Rainio, controller Sari Klenberg

fornamn.efternamn@porvoo.fi

Kommunekonomin

Kommunernas ekonomi har under de senaste åren varit nästan i balans tack vare det goda sysselsättningsläget, den inhemska efterfrågan, statens kommunpolitik och statliga stöd till kommunerna. År 2024 har för kommunernas del varit det första året då ekonomin för hela året har motsvarat tiden efter välfärdsområdesreformen. Så sent som år 2023 fick kommunerna finansieringsposter av engångsnatur som stärkte kommunernas resultat som en följd av reformen.

År 2024 har kommunerna förberett sig för nästa reform, där ansvaret för att ordna offentlig arbetskraftsservice överförs till kommunerna vid ingången av 2025. I samband med AN-reformen ökar kommunens andel av finansieringen av arbetslöshetsförmånerna, vilket ökar kommunernas kostnader för arbetslöshet. De merkostnader som AN-reformen medför kompenseras genom ökade statsandelar till kommunerna.

Det nya regeringsprogrammet innebär inga andra stora omvälvningar för kommunsektorn under det kommande året.  I regeringsprogrammet ingår sparmål som beror på att kommunernas uppgifter och skyldigheter avvecklas, men det är osäkert hur de ska genomföras och hur de påverkar kommunernas ekonomi. 

Finansministeriet förutspår i sin ekonomiska översikt för hösten att industriproduktionen kommer att öka i takt med att exportefterfrågan ökar och att byggbranschen kommer att återhämta sig i takt med att räntorna sjunker. Tillväxten av BNP uppskattas till 1,7 procent 2025 och 1,5 procent 2026. År 2027 förutspås bruttonationalprodukten öka med cirka 1,3 procent.

Kommunernas utgifter beräknas öka ytterligare i takt med att priserna stiger. I synnerhet har kommunsektorns inkomstutveckling en stor inverkan på kommunernas kostnader under de kommande åren.

Kommunernas stigande verksamhetsutgifter och försvagande årsbidrag minskar finansieringen till kommunernas investeringar samtidigt som investeringskostnaderna stiger påtagligt. Investeringsbehovet är stort i många kommuner även under de närmaste åren, vilket ökar behovet av att ta lån och trycket på att höja kommunalskattesatserna. Förändringen i räntemiljön ökar lånefinansieringens kostnader och skapar för sin del ett tryck på att minska kostnaderna och prioritera investeringar i allt högre grad. 

Driftsekonomiutgifter

År 2025 uppgår stadens utgifter till sammanlagt 265 miljoner euro. Verksamhetsutgifterna ökar med 11,7 procent eller med cirka 28 miljoner euro jämfört med den ändrade budgeten för år 2024. Den jämförbara kostnadsökningen utan kostnaderna för AN-reformen och fonden för grön omställning är 5,9 procent, dvs. cirka 14,1 miljoner euro.

År 2025 ökar personalutgifterna med 8,9 miljoner euro, dvs. 8,2 procent och köp av tjänster med 10,6 miljoner euro, dvs. 18,5 procent. Utöver kostnaderna för AN-reformen förklaras utgiftsökningen delvis av att den allmänna kostnadsnivån och lönekostnaderna stiger samt av kostnaderna för nya och tillfälliga skol- och daghemsfastigheter. Dessutom ökar nivåhöjningen i stadens kollektivtrafikreform kostnaderna år 2025. Ökningen av verksamhetsutgifterna i budgeten för 2025 dämpas av programmet för produktivitet och balans i ekonomin som stadsfullmäktige godkände i maj 2024. Åtgärderna för 2025 uppgår till sammanlagt cirka tre miljoner euro.

Utgifterna inom sektorn för växande och lärande ökar med 5,6 miljoner euro, dvs. med 4,5 %.  Livskraftssektorns utgifter ökar med 5,8 miljoner euro, dvs. med 14,5 procent. Ökningen av livskraftssektorns jämförbara verksamhetskostnader år 2025 är 1,3 procent utan fonden för grön omställning och Borgås andel av sysselsättningsområdets kostnader. Utgifterna inom stadsutvecklingssektorn ökar med 17,0 procent, med 4,7 miljoner euro. Ökningen av koncerntjänsternas kostnader är 8,8 procent, dvs. 4 miljoner euro. Kostnaderna för Borgå sysselsättningsområde som inleder sin egentliga verksamhet i början av 2025 uppgår nästa år till sammanlagt 7,1 miljoner euro.

Inkomster inom driftsekonomin

Verksamhetsinkomsterna är 81,4 miljoner euro i budgeten för 2024, dvs. cirka 12,7 miljoner euro mer än i den ändrade budgeten för 2024. Inkomsterna ökar tack vare inkomster som hänför sig till sysselsättningsreformen, biljettinkomsterna från kollektivtrafikreformen och inkomster från markförsäljning.

Kommunalskatteintäkten förutses öka med cirka 4 miljoner euro jämfört med fjolåret och uppgå till 97 miljoner euro år 2025.

Intäkterna av stadens samfundsskatt beräknas fortsätta öka under 2025 och uppgå till totalt 40 miljoner euro. Skatteförvaltningen fastställer kommunernas fördelningsandel av samfundsskatten för 2025 först i början av år 2025. Stadens fördelningsandel förväntas öka ytterligare under 2025 i och med den starka ekonomiska utvecklingen av Sköldviks företagskluster. Samfundsskatteutfallet för planeringsåren förväntas minska märkbart till följd av den försvagade konjunkturutvecklingen.

Intäkterna från fastighetsskatten förväntas förbli stabila. Skatteintäkten uppskattas vara 19 miljoner euro år 2025, vilket motsvarar cirka 12 procent av stadens skatteinkomster.

Stadens statsandelsinkomster är enligt finansministeriets uppskattning cirka 50 miljoner euro år 2025, vilket är knappt 4 miljoner euro mer än året innan. Statsandelsinkomsterna innehåller dock cirka 6,1 miljoner euro för skötseln av nya och utvidgade AN-uppgifter. Statsandelen för basservicen utan utjämning och social- och hälsovårdsposter är cirka 31,1 miljoner euro. Utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomster försvagar statsandelsinkomsterna med cirka 1,3 miljoner euro. Statsandelen för undervisnings- och kulturverksamheten är 1,4 miljoner euro negativ. Utjämningsmekanismerna i anslutning till välfärdsområdesreformen ger staden sammanlagt cirka 16,9 miljoner euro och kompensationen för skatteförluster är cirka 4,8 miljoner euro.

Balans i stadens ekonomi

Enligt stadens budget är stadens ekonomi i balans år 2025. Resultatet uppvisar ett svagt överskott och årsbidraget räcker till för att täcka beloppet av avskrivningar och nedskrivningar. Årsbidraget under budgetåret 2025 kommer att vara cirka 24 miljoner euro och resultatet ha ett överskott på cirka 1,9 miljoner euro.

Stadens ekonomi håller på att uppvisa ett underskott under åren 2026–2027, då utgiftsökningen är större än inkomstökningen under samma tid. Underskottet år 2026 uppskattas vara -8,6 miljoner euro och år 2027 redan -21,3 miljoner euro.

Utvecklingen av stadens ekonomi är förknippad med flera betydande osäkerhetsfaktorer. Intäkterna från samfundsskatten varierar kraftigt och det är speciellt utmanande att förutse stadens fördelningsandel särskilt från och med år 2026. Sannolikt kommer stadens samfundsskattebelopp att minska betydligt år 2026. Den statsandelsreform som är under beredning försvagar sannolikt stadens inkomstbas. Samtidigt ökar stadens utgifter kraftigt och investeringsbehoven ökar.

Staden har under år 2024 börjat förbereda sig på den försämrade ekonomiska utvecklingen i sikte genom att utarbeta ett program för produktivitet och balans i ekonomin som sträcker sig till år 2027. I programmet har stadens ekonomi balanserats utgående från utsikterna för våren 2024.

Investeringar

Investeringarna för budgetåret 2024 beräknas uppgå till sammanlagt cirka 39,2 miljoner euro. Av detta är husbyggnadsinvesteringarna 17,7 miljoner euro, investeringarna i stadsinfrastrukturen cirka 19,9 miljoner euro och investeringarna i livskraften 0,9 miljoner euro.

Investeringarna ökar också under de kommande åren och enligt stadens investeringsplan är investeringarna åren 2025–2028 cirka 205 miljoner euro. Huvudvikten i investeringarna för de kommande åren ligger på daghem och skolor och i planerna har man berett sig för Kokon idrottscentrums investeringshelhet.

Stadens inkomstfinansiering för planeringsåren räcker inte till för att täcka investeringar som planerats för motsvarande år. Den stigande investeringsnivån ökar stadens lånebestånd och räntekostnader. Stadens framtida investeringar bör övervägas noggrant så att lånebeståndet och räntekostnaderna hålls på en hanterbar nivå.

Låneupptagning

Stadens årliga lånefinansieringsbehov eller amorteringsreserv består av skillnaden mellan årsbidraget och nettoinvesteringarna. I en ekonomi som är i balans kan man finansiera nettoinvesteringarna med årsbidraget. På lång sikt ska även låneamorteringarna finansieras med årsbidraget.

De stigande investeringskostnaderna innebär att stadens lånebestånd kommer att öka från och med år 2025. Enligt uppskattningen kommer lånebeståndet år 2025 att öka med cirka 14 miljoner euro till sammanlagt 76 miljoner euro. Finansieringsanalysen visar att lånebeståndet kommer att vara cirka 120 miljoner euro år 2026 och cirka 166 miljoner euro år 2027.

Stadens nuvarande lån har en bunden fast ränta och den genomsnittliga räntan är cirka 0,3 procent. I och med den snabba höjningen av låneräntorna kommer den genomsnittliga räntan på nya lån att vara betydligt högre än för närvarande. När lånebeståndet ökar måste staden också förbereda sig på ökade räntekostnader och ränterisker. 

Affärsverken

Affärsverkens direktioner ska enligt kommunallagen godkänna affärsverkets budget och ekonomiplan samt besluta om affärsverkets investeringar, om inte annat bestäms. Stadsfullmäktige beslutar om affärsverkens bindande mål samt de finansiella posterna mellan staden och affärsverket, till vilka bl.a. avkastningsmålet räknas. Affärsverken finansierar sina investeringar vanligen med sin inkomstfinansiering.

Koncernbolagen

Enligt kommunallagen fastställer fullmäktige de ägarpolitiska målen för sammanslutningar som staden äger, samt beslutar om principerna för ägarstyrningen och om koncerndirektiven. Fullmäktige beslutar också om budgeten och ekonomiplanen som innehåller årsmål härledda från ägarpolitiken också för koncernens mest betydande sammanslutningar.

I Borgå är det koncernsektionen som styr och övervakar som ägare att dottersammanslutningarna agerar i enlighet med de mål som fastställts av stadsfullmäktige och stadsstyrelsen och i enlighet med stadsstrategin samt sörjer för att koncernövervakningen genomförs i linje med koncerndirektiven.

Till stadskoncernen hörde sammanlagt 16 sammanslutningar 30.9.2024.

Bilaga

Budget 2025 och ekonomiplan 2025–2027

Stadsdirektören

Stadsstyrelsen för en allmän diskussion om budgeten 2025 och ekonomiplanen 2025–2027 och fortsätter behandlingen av ärendet på följande möten.

Beslut

Stadsstyrelsen förde en allmän diskussion om budgeten 2025 och ekonomiplanen 2025–2027 och fortsätter behandlingen av ärendet på följande möten.

Stadsstyrelsen 18.11.2024 § 307 

Stadsdirektören

Stadsstyrelsen fortsätter att behandla ärendet.

Beslut

Stadsstyrelsen förde en allmän diskussion om budgeten och fortsätter behandlingen av ärendet på följande möte.

Stadsstyrelsen 02.12.2024 § 324 

Stadsdirektören

Stadsstyrelsen beslutar föreslå att stadsfullmäktige godkänner budgeten för år 2025 och ekonomiplanen för åren 2025–2027.

Finansdirektören befullmäktigas göra ändringar av teknisk karaktär i budgetboken innan den behandlas i fullmäktige.

Beslutet justeras genast.

Beslut

Stadsstyrelsen beslutade föreslå att stadsfullmäktige godkänner budgeten för år 2025 och ekonomiplanen för åren 2025–2027. Finansdirektören befullmäktigas göra ändringar av teknisk karaktär i budgetboken innan den behandlas i fullmäktige.

Stadsstyrelsen godkände en lång rad ändringar i stadsdirektörens förslag. Stadsdirektören kompletterade sitt förslag under mötet.

Beslutet justerades genast.

Stadsstyrelsen 12.12.2024 § 327 

Stadsstyrelsen fortsätter behandling av budgetförslaget och gör nödvändiga ändringar p.g.a. fullmäktiges beslut 11.12.2024 gällande servicenätet.

På sidan 4 stryks följande:

*Ett tekniskt antagande i utgifterna för sektorn för växande och lärande för år 2025 inkluderar 0,1 miljoner € för effektivisering av servicenätet.

I texten om sektorn för växande och lärande läggs till stycket:

Ersättande åtgärder inom sektorn för att anpassa ekonomin

Stadsfullmäktige godkände våren 2024 programmet för produktivitet och balans i ekonomin. De godkända åtgärder som gäller sektorn för växande och lärande bör ändras då de strukturella åtgärderna inte kommer att genomföras.

De åtgärder som gäller sektorn för växande och lärande i programmet för produktivitet och balans i ekonomin genomförs i stället för strukturella servicenätverkslösningar på följande sätt: 

-          De öppna tjänsterna inom småbarnspedagogik, dvs. klubb- och parkverksamhet, läggs ner 1.8.2026

-          Gränsen för skolskjutsar höjs fr.o.m. 1.8.2026 till den lagstadgade minimigränsen i alla åldersklasser, dvs. för elever i årskurser 1 och 2 höjs den från tre till fem kilometer.

-          Fem skolgångshandledare och en barnskötare inom barnets stöd tas bort från personalplanen för år 2025.

-          De nya lagstadgade tilläggstimmarna och ändringen av särskilt stöd inom den grundläggande utbildningen och gymnasiet ökar stadens statsandelsinkomster mer än utgifter eftersom staden redan sköter en del av de nya uppgifterna.

-          Mellanmål i skolorna slopas år 2025 och kostnaderna för matens råvaror minskas från och med år 2026.

-          Förvaltningen effektiviseras i takt med att antalet elever och personal minskar.

-          Anslag för material minskas måttligt

Med dessa åtgärder uppnås besparingar på cirka 130 000 euro för år 2025, besparingar på cirka 570 000 euro för år 2026 och besparingar på cirka 925 000 euro för år 2027. Beloppen motsvarar de besparingar som skulle ha uppstått om Epoon koulu och Ilolan koulu hade lagts ned.

De lagstadgade tjänsterna kan även efter dessa åtgärder produceras högkvalitativt under alla förhållanden.

I personalplanen, s. 50, andra kolumnen, första stycket ändras tredje satsen:

I enheten för stöd till barn har man planerat att lägga till upp till sju barnskötarbefattningar för viss tid och två specialläraruppgifter för viss tid inom småbarnspedagogiken, men dessa ökningar görs med personaldirektörens beslut när behovet preciseras. Ett löneanslag för cirka åtta uppgifter reserveras i stadsstyrelsens anslag.

I personalplanen, s. 50, andra kolumnen, andra stycket ändras tredje satsen:

Inom både den finskspråkiga och svenskspråkiga grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen ändras anställningen av vissa skolgångshandledare till ordinarie, och fem befattningar som skolgångshandledare för viss tid slopas. Arbetet av skolgångshandledarna riktas enligt elevernas behov av stöd samt enligt klasstorlek. I och med att projektfinansieringen minskar och projekten blir färre minskas antalet projektarbetare i tjänsteförhållande med 10,5. Inom den finskspråkiga grundläggande utbildningen ändras timlärartjänster för viss tid till ordinarie lektorstjänster. Detta garanterar undervisningens kvalitet och kompenserar det kompetensunderskott som pensioneringarna orsakar. Beslut om timresursen för år 2026 fattas våren 2025 i takt med att den strategiska personalplaneringen framskrider, och den bör anpassas till det mindre antalet elever och de ekonomiska verksamhetsförutsättningarna

Stadsdirektören

Stadsstyrelsen beslutar föreslå att stadsfullmäktige godkänner budgeten för år 2025 och ekonomiplanen för åren 2025–2027 med ovannämnda ändringarna.

Finansdirektören befullmäktigas göra ändringar av teknisk karaktär i budgetboken efter den har behandlats i fullmäktige i enlighet med fullmäktiges beslut.

Beslutet justeras genast.

Päätös
Johan Söderberg, med stöd av Kevin Servin, föreslog att verksamhetskostnaderna för sektorn för växande och lärande skulle ökas med 130 000 euro för år 2025, 569 000 euro för år 2026 och 921 000 euro för år 2027.

Vid omröstningen vann Söderbergs förslag över stadsdirektörens förslag med rösterna 8 (Välimäki, Puromies, Lönnfors, Söderberg, Holmström, Uski, Lund, Servin)–0, 5 blanka röster (Eskola, Wiitakorpi, Valasti, Ryynänen, Blomqvist-Valtonen).

Elin Blomqvist-Valtonen lämnade in en avvikande åsikt.

Stadsfullmäktige 11.12.2024 § 94  

2616/02.02.00/2024  

Behandlingen av ärendet vid mötet

Ledamot Hirvilammi föreslog understödd av ledamot Siltakorpi att man i punkten Finansiering och strategi, s.25, lägger till följande text:

”Ändamålsenligheten för fonder och placerade medel som ingår i stadens bokföring utvärderas och uppföljningen av placeringarna görs tydligare.”

Stadsfullmäktige beslutade med 23 röster mot 27, 1 frånvarande, förkasta stadsstyrelsens förslag och godkänna ledamot Hirvilammis förslag. I stadsstyrelsens förslag läggs till den föreslagna meningen.

Ledamot Hirvilammi föreslog understödd av ledamot Siltakorpi att man på s.25 efter meningen ”Vid planläggning och tomtförsäljning beaktas programmet för bystrukturen, som uppdateras omedelbart efter att delgeneralplanen är klar.” i andra stycket lägger till följande text:

”Man snabbar på planprojekt som möjliggör bostadsbyggande i byar.”

Stadsfullmäktige beslutade efter omröstning med 28 röster mot 22, 1 frånvarande, förkasta förslaget.

Ledamot Lankia föreslog understödd av ledamot Heinänen att man på s. 25 i punkten Driftsekonomi, textändringar och personalplan, i slutet av andra stycket, lägger till följande mening:

”De underhållsåtgärder som inte kan genomföras utan nödvändiga ekonomiska beslut samlas ihop under året, och tillräckliga resurser reserveras för reparationer i samband med behandlingen av budgeten.”

Stadsfullmäktige beslutade efter omröstning med 33 röster mot 16, 1 tom, 1 frånvarande, förkasta förslaget.

Ledamot Lankia föreslog understödd av ledamot Heinänen att man på s. 29 i punkten Småbarnspedagogik, verksamhet, tjänster och processer, i slutet av andra stycket, lägger till en mening eller ett helt nytt stycke:

”Under året utreds temperaturen i gamla daghem, och nödvändiga åtgärder vidtas för att säkerställa att daghemmens inomhusmiljö och golv är tillräckligt varma på vintern och svala på sommaren. Luftvärmepumpar eller andra liknande temperaturreglerande anordningar installeras i daghemmen samt vid behov allergitestade heltäckningsmattor.

Stadsfullmäktige beslutade efter omröstning med 36 röster mot 13, 1 tom, 1 frånvarande, förkasta förslaget.

Ledamot Lankia föreslog understödd av ledamot Heinänen att man i budgeten för 2026 bifogar en utvärdering av de budgetposter som genomförts under 2025 samt en utredning av de som inte har genomförts.

Stadsfullmäktige beslutade efter omröstning med 33 röster mot 16, 1 tom, 1 frånvarande, förkasta förslaget.

Ledamot Lankia föreslog understödd av ledamot Heinänen att man på s. 42–45 i punkten Driftsekonomi, textändringar och personalplan, på ett lämpligt ställe under fritidstjänster, lägger till följande mening:

”Under året görs en utredning och en projektplan för att anlägga en trafikpark i Borgå.”

Stadsfullmäktige beslutade efter omröstning med 41 röster mot 9, 1 frånvarande, förkasta förslaget.

Ledamot Lankia föreslog understödd av ledamot Heinänen att man på s. 29 i punkten Driftsekonomi, textändringar och personalplan, tredje stycket, lägger till följande text:

”På detaljplaneområdet i Stengård byggs kommunalteknik och gator, och tomterna färdigställs så att de kan säljas.” För detta reserveras de anslag som behövs.

Motiveringen är att detaljplanen redan är klar. Fullmäktige fattade beslutet år 2022, och kommunaltekniken planerades år 2023. Småhusområdet i Stengård ligger inom elevupptagningsområdet för Epoon koulu och Grännäs Skola.

Stadsfullmäktige beslutade efter omröstning med 28 röster mot 22, 1 frånvarande, förkasta förslaget.

Ledamot Lankia föreslog understödd av ledamot Heinänen att man skulle göra följande ändringar i budgeten i punkten Investeringar, stadsutveckling, investeringsbilaga och att motsvarande texter på andra ställen i budgeten skulle ändras på samma sätt:

Skjuts fram med ett år:

 ”Gator och ledningsflyttningar i parkeringsanläggningen”, 2,7 miljoner euro från år 2025 till år 2026. Den totala investeringen uppgår till 5,5 miljoner.

På motsvarande sätt skjuts fram med ett år:

 ”Anslutningsparkering/anslutningsparkeringsanläggning”, 1,5 miljoner från år 2026 till år 2027. Den totala investeringen uppgår till 7 miljoner.

Stadsfullmäktige beslutade efter omröstning med 33 röster mot 17, 1 frånvarande, förkasta förslaget.

Ledamot Lankia föreslog understödd av ledamot Heinänen att investeringsplanen för Gammelbackan koulu återremitteras för ny beredning med följande ändringar:

-          Antalet elever minskas.

-          Investeringens kostnader minskas.

-          Det ska säkerställas att ungdomslokalerna och bibliotekstjänsterna får tillräckliga lokaler i den nya byggnaden och att lokalerna i mån av möjlighet också kan användas för verksamhet som ordnas av föreningar och företag som främjar invånarnas välbefinnande i området (t.ex. Tatsi ry, stoljumpa osv.).

Motivering av kostnaderna:

Skolinvesteringen är en av stadens största, investeringskostnaden för Jokilaakson koulu var 27k per elev inklusive renovering av idrottshallen. Nu 54k per elev. En investering i nuvarande storlek skulle öka den interna hyran med en miljon euro per år.

Stadsfullmäktige beslutade efter omröstning med 36 röster mot 13, 1 tom, 1 frånvarande, förkasta förslaget.

Ledamot Lankia föreslog understödd av ledamot Heinänen att man i budgeten reserverar 50 000 euro för installation av luftvärmepumpar eller motsvarande i daghem samt för installation av allergitestade heltäckningsmattor i gamla daghem med exceptionellt kalla golv.

Stadsfullmäktige beslutade efter omröstning med 37 röster mot 12, 1 tom, 1 frånvarande, förkasta förslaget.

Ledamot Riikonen föreslog understödd av ledamot Heinänen att man på s. 28 i sista avsnittet av punkten ”Stadsplanering” lägger till följande text:

”Ändringen av detaljplan 456 för Majberget inleds i enlighet med stadsfullmäktiges beslut 14.12.2022. Målet är att öppna en möjlighet för fordonstrafik att köra mellan Solbackavägen och Sjukhusvägen.

Stadsfullmäktige beslutade med 14 röster mot 35, 1 tom, 1 frånvarande, förkasta stadsstyrelsens förslag och godkänna Riikonens förslag.

I det sista stycket i stadsstyrelsens förslag läggs till ”mellan Solbackavägen och Sjukhusvägen”.

Ledamot Hanska föreslog understödd av ledamot Lankia att om skolorna inte läggs ned vid behandlingen av servicenätet  tidigareläggs följande investeringar:

-          Ebbo (äldreboendet är 2028) tidigareläggs till 2025 (200 000 euro)

-          Illby (nu 2029) tidigareläggs till 2025 (500 000 euro)

-          Ebbo II (nu 2031) tidigareläggs till 2028

Ändringarna görs i tabellen INVESTERINGAR 7 ÅR, uppdatering 09/24, överföringar från år 2024 sidan 1/1.

Stadsfullmäktige beslutade efter omröstning med 32 röster mot 18, 1 frånvarande, förkasta förslaget.

Ledamot Heinänen föreslog understödd av ledamot Servin att följande utgift för investering i stadsinfrastruktur för tillfället stryks från stadsutvecklingens investeringar:

Borgå torg 7,5 miljoner, vars genomförande skulle inledas år 2026.

Stadsfullmäktige beslutade efter omröstning med 30 röster mot 20, 1 frånvarande, förkasta förslaget.

Stadens fullmäktigegrupper föreslog följande:

Borgå stadsfullmäktige förutsätter att stadsstyrelsen ska lägga fram nya besparingsförslag enligt programmet för ekonomi och produktivitet inom växande och lärande, varav 130 000 euro för år 2025, 569 000 euro för år 2026 och 921 000 euro för år 2027. Förslagen ska läggas fram senast vid fullmäktiges möte i mars.

Stadsfullmäktige beslutade med 5 röster mot 42, 3 tomma, 1 frånvarande, förkasta stadsstyrelsens förslag och godkänna gruppernas förslag.

Bilaga: omröstningsresultat

Vid omröstningarna gavs röster enligt bilagan nedan.

Bilaga: Omröstningar 11.12.2024

Vid de genomförda omröstningarna godkände stadsfullmäktige följande ändringsförslag, som har antecknats i den bifogade budgetboken.

Ledamot Hirvilammins förslag: Till avsnittet Finansiering och strategi på sidan 25 läggs till: "Lämpligheten av de fonder och investerade medel som finns i stadens bokföring utvärderas och uppföljningen av investeringarna klargörs."

Ledamot Riikonens förslag: Under rubriken "Stadsplanering" på sidan 28 läggs följande förtydligande anteckning till i sista stycket som fullmäktiges anvisning för planeringsarbetet: Ändringen av detaljplan 456 för Toukovuori inleds enligt fullmäktiges beslut den 14.12.2022. Målet är att öppna möjligheten för genomfartstrafik mellan Aurinkomäentie och Sairaalantie.

.