Nämnden för växande och lärande
Pöytäkirja 23.11.2023/Pykälä 106

Nämnden för växande och lärande 23.11.2023 § 106  

2776/12.00.01/2023  

Beredning och tilläggsuppgifter:

direktör för grundläggande utbildningen och gymnasieutbildning Rikard Lindström, fornamn.efternamn@porvoo.fi

Enligt stadens förvaltningsstadga beslutar nämnden för växande och lärande om grundskolornas och gymnasiernas arbets- och lovdagar.

Läsåret består av 190 arbetsdagar och slutar på lördagen under vecka 22 (3 § GruL). Om självständighetsdagen, trettondagen eller första maj infaller på en annan vardag än lördag, minskar antalet arbetsdagar på motsvarande sätt.

I nämndens beslut förra året om arbets- och lovdagar ville nämnden för växande och lärande att man för det framtida beslutsfattandet skulle presentera en långsiktig modell. Därför ordnade Borgå stads tjänster inom den grundläggande utbildningen och gymansieutbildning en omfattande Webropol-enkät som var öppen 25.9.-8.10.2023 för elever, personal och vårdnadshavare i finsk- och svenskspråkiga skolor om läsårets arbets- och lovdagar. I undersökningen ombads e svarande att välja bland följande alternativ

• 5-dagars höstlov, tidigareläggning av skolstartsdatum i augusti
• 5-dagars höstlov som förkortar jullovet
• Kortare höstlov (2-3 dagar)

Det totala antalet som svarade på enkäten var 4705, varav 1 374 var elever, 2 785 vårdnadshavare och resterande 546 var skolpersonal. Av dessa gällde 2590 finskspråkiga skolor och 2098 svenskspråkiga skolor. Baserat på alla svar var 55 % positiva till ett 5-dagars höstlov som tidigarelägger skolstartsdatumet i augusti. På andra plats, 37 procent, kom förslaget om ett kortare höstlov (2-3 dagar) och på tredje plats, 8 procent, kom förslaget om ett 5-dagars höstlov, vilket förkortar jullovet.

Det fem dagar långa höstlovet stöddes av 63 procent av de svarande. Alternativen för olika språkgrupper skilde sig dock åt. 73 % av de svarande i finskspråkiga läroanstalter valde ett 5-dagars höstlov, vilket tidigarelägger skolstarten i augusti. 20 % stödde kortare höstlov (2-3 dagar) och minst stöd, 7 %, fick ett förslag om ett 5-dagars höstlov för att förkorta skolornas jullov.

Av de svenska svaren var det populäraste alternativet (59 %) ett kortare höstlov (2-3 dagar). På andra plats (33 %), kom förslaget om ett 5-dagars höstlov, vilket tidigarelade skolstartsdatumet i augusti. Endast 8 % stödde det föreslagna 5-dagars höstlovet, som förkortar skolornas jullov. Det framgår alltså både i de finska och svenska svaren att man inte vill kompromissa om jullovets längd.

De öppna svaren visade att majoriteten av de svarande önskar höstlov under vecka 42. Detta läsår var höstlovet en förlängd helg (fredag - måndag), men de två förkortade veckorna var inte populärt bland de svarande. En del av dem som svarade på enkäten föreslog också ett tre dagar långt höstlov och en del den tidigare modellen, där höstlovets längd har varierats så att höstlovet vartannat år är en vecka och höstlovet vartannat år är kortare. Man hoppades också att det skulle bli samtidiga lovtider som i grannkommunerna Helsingfors och Lovisa. Det bör dock noteras att de beslut kommunerna fattar skiljer sig från år till år.

Vid fastställandet av arbets- och lovdagar ska man också ta hänsyn till faktorer som hänför sig till arbetsbelastningen. En veckas semester främjar återhämtningen och påverkar välbefinnandet hos både elever, studerande och personal. Å andra sidan har många vårdnadshavare inte tillräckligt med semester för både vinterledighet och lång höstledighet på 5 dagar och talar för en kortare höstsemester. Det nämndes också om vikten av att inleda läsåret i gymnasiet i tid, så att studerande hinner förbereda sig för studentskrivningarna, vilket förespråkar en tidigare skolstarten i augusti.

I beredningen har man beaktat enkäten om höstlovets längd och utgående från den har man utarbetat ett förslag på riktlinjer för flera läsår. Utgångspunkten är att höstlovet i fortsättningen alltid ska vara en vecka långt och infalla vecka 42 och att höstterminens inledning och jullovets längd varierar beroende på kalenderåret.

Bildningsdirektör

Ledamot Martin framförde förändringsförslag, att gymnasiet själv kan besluta om egna lovdagar. Ledamot Martins förslag förfoll i brist på understöd.

Mallin Lönnroth framförde följande förändringsförslag, understödd av Marianne Korpi att nämnden antecknar enkäten för kännedom. Nämnden konstaterar att skillnaderna mellan språkgruppernas önskemål var motsatta och att det även fanns skillnaderna mellan de olika svarsgruppernas önskemål (elever, vårdnadshavare och personal). Gemensamt var att alla grupper önskar att jullovet inte kortas av. För att kunna beakta bägge språkgruppers önskemål besluter nämnden att man framöver fortsätter följa principen om vartannat år kort höstlov och vartannat år långt. Höstlovet infaller oberoende av längd vecka 42. Jullovet bör sträcka sig över trettondagen. Eftersom höstlovet innevarande år var kort, är höstlovet läsåret 2024-2025 långt.

Nämnden beslöt efter omröstning med rösterna 4 (Seppo Ijäs, Sanna Kivineva, Hilkka-Leena Orava, Juho Tanska) - 5 (Hanna Lönnfors, Marianne Korpi, Tuula Martin, Malin Lönnroth, Nikolai von Veh) att godkänna förändringsförslaget.

Beslut